onsdag 18 maj 2011

Nu kom det, och jag kunde inte stoppa det...


 Helt plötsligt kom det bara, jag hade inte en chans att stoppa det.
Jag hörde mammas röst på telefonsvararen och då bröt det loss... Mina tårar trillade i full fart ner för mina kinder, jag fick ont i hela kroppen och kände mig som 10 år. Just den där åldern då mamma och pappa är som viktigast. Just när man behövde de som mest fast man inte förstod det.
Nu känner jag så, jag känner mig liten och ledsen. Egentligen är jag inte så ledsen för att jag bor här. Jag saknar bara att kunna svänga över precis när jag vill. 
Vi har det så bra här i Jönköping, vi har ett fint hus och en otroligt bra miljö för oss alla och våra sinnen att leva i . Vi har inte varit sjuka sedan vi flyttade hit, vi är mycker lugnare och vi har en bra vardag som familj. 
Tänk om jag kunde få mamma, pappa, micke, Alle och underbara Max & Ted att flytat ner hit. Självklart saknar jag er också alla mina underbara vänner, endel tårar var även för er idag.
Men nu känns det bättre, Hasse tog iväg mig och pratade med mig. Han är så omtänksam, han bry sig och han vet exakt vad jag känner. 
Hans fru har flyttat från Sthlm hit för många år sedan, men hon kan än i dag fälla endel tårar för att hon saknar sin familj. 
Jag stack i väg ensväng för att hämta energi, när jag kom tillbaka hade Lasse lämnat en så söt sak på mitt skrivbord. Det var ett choklad ägg som han ritat en gubbe på och skrivit; Don´t worry, be happy! SÖT!
Bild kommer ikväll...

STOR KRAM TILL ER!
 

Linda Andersson  Cecilia Wiik Lundström  
   

    
   


Till er som inte är med på bild, jag har INTE glömt er. Ni är hos mig dagligen!

7 kommentarer:

  1. Karin Mobergmaj 18, 2011

    Fint skrivet! Vet hur det är att längta till familj å vänner.................har bott i Stockholm i nästan 6 år nu. Gud vad tiden gått fort. Ska se till att kika in på din blogg lite oftare :) Kram Karin

    SvaraRadera
  2. Hallå Johanna, Du vet inte men jag följer dig på den här sidan flera gånger i veckan så nu kan jag följa dig och även min morbror !! som jag bara lovat och lovat att träffa men inte sett på evigheter.

    Kul är det att följa dig och din familj.

    Jag och de mina har det bra ( du vet säkert att jag är mormor till en underbar pluttis som heter Leah ,2 år) Ja jag kan ju skriva hur mkt som helst men det får räcka just nu.

    Ha det bra KUSINEN ! och kram på dig och din familj

    Hälsningar Lotta

    SvaraRadera
  3. Hej kusin!
    VAD GLAD jag blev nu, ringde pappa på engång och berättade. Jag har självklart hört om lilla Leah, hon är så fin.
    du får gärna skriva mer om er och berätta hur livet ser ut.
    Massa kram

    SvaraRadera
  4. Hej Söt, Vi saknar dig/er också MASSOR!! Hoppas att vi kan ses ngt snart, var så mysigt när vi var hos er sist. Må så gott och ta hand om varandra. Massor med kramar från oss.
    /Carolina.

    SvaraRadera
  5. Å hjärtat! Du sitter ofta på min axel. Ibland skrattar vi och vissa gånger ger du mig kloka råd och visdomsord. Vi ska snart ta igen alla förlorade skratt, glas vin och fantastiska sallader som bara du och jag kan göra :-) Snart är jag ledig och då ses vi!
    Puss o kram

    SvaraRadera
  6. Fina Cocle, va inte ledsen. Snart är ni hemma igen. Njut av att ni är friska och krya och har det bra. Ska försöka boka in en tripp snart och hälsa på er. Pussa på Viggo från mig och Vera. Skickar en stor varm kram till dig/Cissi

    SvaraRadera
  7. Men söta Johanna! Jag vet hur det är. Ibland kommer bara tårarna utan att man egentligen vet varför. Man har det ju bra, man är lycklig, man trivs men ibland saknar man så mycket. Det som är skönt för er är ju att ni bor "nära" sthlm. Blir du allt för nedstämd tycker jag att du slänger dig i bilen att tar en tur upp till din familj och vänner och kramas.

    Stor kram

    SvaraRadera