onsdag 20 februari 2013

Så har han åkt..

Just nu känns kvällen sjukt lång, kärleken åkte iväg på jobb hela kvällen. Jag är såklart glad att han har en massa möte, men kvällen blir lååång när jag är ensam med pojkarna.
Pojkarna- det känns ovant att skriva det, kommer jag vänja mig någon dag snart? Klart att jag kommer, men ibland är det som jag glömmer bort att vi har en liten bebis hos oss.
Men när jag känner hur trött jag är så påminns jag:) Nä skämt och sido.
Dessvärre hostas det lite från bebisen, i morse såg jag små sår i näsborr öppningen. Kommer han klara sig eller blir han sjuk nu? Jag håller mina tummar och ammar på så ska det nog inte bli så farligt.
I morgon är det läkar besök för lille man, ska bli skönt att träffa en läkare och få bekräftelse på att allt är fint med honom.
Ang bekräftelse, vad viktigt det är att känna sig belägrad att få känna kärlek och att man är behövd. Den känslan blir väldigt stark när man ammar.
Snart ska jag nog fylla på med lite bekräftelse, känner att jag behöver det.



Hjälp vilka rynkor i pannan, börjar bli till åren:)

Önskar dig en fin kväll!
Kram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar